Struma, förstorad sköldkörtel, betyder att sköldkörteln antingen producerar för lite eller för mycket hormon. Körteln, som sitter nedanför struphuvudet, producerar två hormoner som är viktiga för ämnesomsättningen. Vid för låg produktion går du på lågvarv och vid för hög, på högvarv. Kontakta din vårdcentral om du tycker att sköldkörteln blivit större eller om du fått några av de beskrivna besvären.
Struma kan du få trots att både sköldkörteln och ämnesomsättningen fungerar som de ska. Knölstruma är exempel på sådan struma.
Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet. Här produceras två livsviktiga hormon, T4 och T3, som styr kroppens ämnesomsättning. Hormonproduktionen sköts med hjälp av ett annat hormon, TSH, som bildas i hypofysen. Oftast påverkas inte sköldkörtelns funktion om den växer.
Struma kan också bero på att sköldkörteln tillverkar för mycket hormon (hypertyreos) eller för litet (hypotyreos). Giftstruma, eller Graves hypertyreos, är exempel på struma med överaktiv sköldkörtel, medan Hashimotos sjukdom, en kronisk inflammation i sköldkörteln, är den vanligaste orsaken till underfunktion. Underfunktion (hypotyreos) kan också utlösas av läkemedlen litium som används vid vissa psykiska sjukdomar och amiodaron som motverkar rubbningar av hjärtats rytm.
Struma drabbar mest kvinnor, ofta under pubertet och graviditet.
Symtom
En normalstor sköldkörtel är två till tre centimeter hög, åtta centimeter bred, mjuk och svår att se på halsen. Vid struma syns den som en slät eller knölig bulle. Struman kan trycka på strupen och göra det svårt att svälja ordentligt eller andas.
Om struman beror på underfunktion går din kropp på sparlåga. Du känner dig trött, deprimerad och har svårt för att koncentrera dig. Du är frusen, förstoppad, ökar i vikt, får svårt med minnet, talar långsamt och har långsamma hjärtslag.
Om struman beror på överfunktion går du i stället på högvarv. Du känner dig orolig, rastlös och nervös. Du får svårt att sova, svettas och lider av hjärtklappning och diarré. Ögonen är stirrande och utstående.
Förebyggande
Laga mat med salt som innehåller jod.
Eftersom ämnesomsättningen bland annat styr tillväxten tas blodprov på alla nyfödda barn för att man ska kunna kontrollera sköldkörtelfunktionen.
Undersökning
- Blodprov mäter halten av sköldkörtelhormon, det reglerande hormonet TSH samt antikroppar.
- Cellprov tas med en tunn nål genom huden in i sköldkörteln, så kallad finnålsbiopsi.
- Ultraljudsundersökning eller datortomografi kan se om struman trycker på luft- eller matstrupe.
- Spårjodsundersökning mäter hur mycket jod sköldkörteln tar upp.
- Isotopröntgenundersökning.
Behandling
Läkemedel
Vid underproduktion är medicineringen livslång och består av tabletter med ett syntetiskt T4-hormon. Du får prova dig fram till rätt dos. För hög dos ger sömnlöshet, värmekänsla eller hög puls. Du får regelbundet göra kontrollbesök hos din vårdcentral.
Vid överproduktion får du ta bromsmediciner 1,5-2 år. Du kan också behandlas med operation eller en typ av strålning som kallas radiojod. Behandlingen av överfunktion ska skötas av en endokrinolog som är specialist på ämnesomsättningssjukdomar.
Du får gå på kontroller hela livet. Du kan dessutom få medicin tillfälligt som lindrar hjärtklappningen, oron och skakningarna, så kallad betablockerare. Vänd dig till en ögonläkare om du har ögonproblem.
Källa: http://www.vardguiden.se
mycket bra info hjärtat
SvaraRaderaTack :)
SvaraRadera